Yllebroderade brudkuddar tillverkades mellan 1734 och 1835 i Jämtland och Härjedalen. De var vanligast i bondemiljö där folk levde relativt gott. Märkningarna på kuddarna med årtal och monogram stämmer inte med vigselböckerna vilket gör att kuddarna kanske sytts som trolovningsbevis då även trolovningen var en äktenskapsform fram till 1915. Kuddarna var främst en prakttextil och ett minne från en avgörande händelse i livet. Kuddarna satt en på, på väg till kyrkan eller trolovningskalaset. I väglöst land red bruden i brudsadel och då hängde brudkuddarna i par över manken på en förriddares häst. Broderiet kan ha varit kvinnans form av diktning där hon la in symboler och tro som visade hennes förhoppningar inför sitt nya liv.
På Lesbisk odyssés brudkudde har en lesbisk nässla huvudrollen, likt i våra hem växer den livligt och frodigt. I varje hörn står en jämtländsk snippblomma och beskyddar nässlan och längs med sidorna finner vi ångermanlands landskapsblomma styvmorsviolen. Mellan 1910- och 1950-talet brukade bisexuella och lesbiska uppvakta sin crush med violer för att visa sin sapfiska åtrå. Mellan blommorna grundas vi i vetskapen av att lesbisk odyssé är närvarande, guidande och stärkande i vår identitet. Kudden kantas av granar och vatten för liksom oss har skogen och älvarna alltid funnits i Norrland och liksom oss kommer de alltid bestå.
Källor: Ingela Fredell, Folkkonst målad i Ylle
