Dagsarkiv: 27 november, 2022

2 inlägg

RUBUS ARCTICUS

Den 23 november fick jag äran att ta emot Norrbottens, och kanske även Sveriges, finaste kulturstipendium, Rubus Arcticus.

Foto: Michael Törnkvist

Motiveringen löd:

I ett län känt för industriella satsningar med hårdhet och gruvor samt malmbrytning och maskulinitet behövs de annorlunda och mjuka värdena. Att våga låta naturen och specifikt myren vara både medskapare och motiv är tecken på ett stort mod och intresse för identitet i en vid bemärkelse. Ida Isak Westerberg har ett kraftfullt engagemang för det oväntade och annorlunda. Gränser mellan genrer, tekniker, nationer och kön korsas och krossas när ömsinthet och poesi möter kraft och kapacitet.

Jag vill även dela med mig av mitt tacktal:

Jag vill börja med att tacka myren. Min konstnärliga relation till myren utvecklades under ett samarbete som jag och konstnären Anna Classon startade 2019. Det gjorde vi tack vare ett projekt initierat av Galleri Syster här i Luleå. Under ett och ett halvt år undersökte vi myrens biologiska processer. Jag genom textila tekniker som vävning och färgning och Anna genom fotografi. På grund av pandemin fick vi jobba på varsitt håll. Jag samarbetade med en myr några mil norr om Övertorneå medan Anna samarbetade med en myr i Sthlm. Projektet tog slut i början av 2021 men mitt samarbete med myren har bara börjat. Det är så mycket som ska göras och undersökas.

Jag vill också passa på att tacka några instanser som gör det möjligt för mig och många andra att verka och bo i Norrbotten. Det är bland annat 

Resurscentrum för konst i Norrbotten

Konstfrämjandet i Norrbotten

Slöjd- och formkonsulenterna

Galleri Syster

Dansinitiativet

Korpilombolo kulturförening

Jag vill tacka alla fantastiska konstnärer, slöjdare och konsthantverkare som jag får samarbeta med.

Och jag vill tacka min familj och alla queera syskon – utan er skulle jag inte våga något alls.

TACK!

För mer info om stipendiet och de andra stipendiaterna, se: https://utvecklanorrbotten.se/nytt/2022/stipendier-delades-ut/

ida isak + dansinitiativet = VÄVEN

Under 2022 har jag fått äran att göra scenografi till dans- och cirkusföreställningen Väven som Marie Wårell på Dansinitiativet koreograferat.

En väv är ett tyg som görs genom att trådar går över och under varandra på olika sätt, oftast med hjälp av någon slags vävstol. 

Skissa, varpa, dra på, nysta, spola, trampa, skyttla, knyta, rita, nåla, väva, väva, väva, dra fram, klippa ner, knyta, ånga, bada, plantorka, montera. Allt det har jag gjort för att väven skulle bli den väv den blev. Över tio tusen meter garn har jag använt. 

Väven är vit för jag ville att själva tyget skulle få tala i sin textur utan att bli överröstad av olika färger. Väven är inte likadan hela vägen utan det kommer olika delar med rutor som är vävda på ett annat sätt. Ut ur väven sticker sju olika bilder upp, bilder som hittats i de spindelnät som vi skapade med skolbarn runt om i länet. Vissa är abstrakta medan andra är  konkreta. Vävteknikerna jag har använt heter tuskaft, droppdräll och rya. 

Om väven var ett barns liv så skulle rutorna stå för de boxar som vuxna försöker placera en i genom att säga vad man får och inte får göra. De sju bilderna står för barnet själv som går in och ut ur de boxarna, som krossar gränser och skapar sin egen identitet. 

På scen får vi också möta vävstolen Dala-Dobby som levt mesta delen av sitt liv med väverskor i Dalarna. Förr i tiden fanns det vävstolar i varje by och på dem vävdes mattor, filtar, gardiner och tyg till kläder. Idag är det oftast maskinella vävstolar utomlands som skapar detta, men även de måste kontrolleras av människor. Vad kan du hitta i klassrummet som är vävt? 

På workshopparna vi hade använde vi ett tjockt ullgarn, det finns också med i föreställningen – i varpflätan! Tänk att alla barn som vi mött har rört i samma garn som nu också dansas med på scen. 

Här står jag med kompositör Mirja Palo efter premiären.

För mer info, se: https://www.dansinitiativet.se/vaven.html